Hoppa till textinnehållet -  - 
Till startsidan - 
Startsida -  | Kontakt -  | Webböversikt -  | English -  | Sök  - 
Startsida -  / Arbeta med jämställdhet

Färgpennor i ask

 

 

 

"Jag har blivit medveten om att det är de små detaljerna som gör att man styr barnen. Det kan handla om vilka ord jag använder, mitt röstläge och hur vi möblerar lokalerna."

Förskolepedagog

 

 -  

 

Vattenfärger

 

 

 

"Det är de små, små stegen som gör att saker och ting förändras."

Skolchef

 

 

 

Flicka cyjklar på förskolan

 

 

 

"Det jag har förändrat mest är språket och hur jag använder små ord. Jag försöker ta bort ord som inte, duktig och snäll, när jag talar till barnen."

Förskolepedagog

Förändringsarbete

Det finns inga färdiga svar på vad som behöver förändras för att forma en jämställd skola. Det måste styras av den analys som arbetslaget gör av vilka behov det finns. Varje enskild verksamhet behöver lyfta uppp de traditionella föreställningar som finns om kvinnligt och manligt, innan metoder för jämställdhetsarbetet kan bestämmas.

Förändra ett steg i taget

Förändringar behöver inte vara stora coh omstörtande för att vara verkningsfulla. När det gäller jämställdhet är det snarare tvärtom. Jämställdhetsuppdraget handlar mycket om bemötande, bedömningar och förväntning och att förändra det tar tid. Det handlar om bryta invanda mönster och arbetssätt. Att greppa om för mycket på en gång kan bli svårt att förverliga och risken för att misslyckas ökar.

Rådet är därför att förändra ett steg i taget. Låt förändingsarbetet ta tid, hasta inte! Pröva er fram, reflektera över resultat, pröva nytt.

Gör en plan!

Att göra en enkel plan för förändringsarbetet ökar chansen att lyckas! En gemensam plan tydliggör vad ni vill åstadkomma och gör arbetet lättare att följa upp. Planen kan se ut så här:

1. Vad vill vi förändra?

Här väljer ni ut ur observations- och analysmaterialet något som ni vill åtgärda. Kom ihåg: ta inte för stor bit utan dela upp det i flera små!

2. Hur gör vi?

Vad ska göras? Hur ska det göras? Vem ska göra det? När ska det göras?
Beskriv konkret svaret på frågorna.

3. Vad vill vi uppnå?

Sätt ett mål för åtgärden. Vad vill ni att åtgärden ska leda till?

4. Hur blev det?

Har målet uppnåtts? Varför/varför inte? Hur går vi vidare?

Exempel:

Kampen om cyklarna.

1. Vad vill vi förändra? - På förskolan hade pedagogerna observerat att det var pojkarna som till största delen hade tillgång till cyklarna.

2. Hur gör vi? Pedagogerna införde särskilda cykeldagar för flickor resp pojkar. När det var flickdag fick inte pojkarna använda cyklarna även om de stod outnyttade och vice versa när det var pojkdag. De samtalade med barnen om sina observationer och förklarade att de vill införa ett mer rättvist system.

3. Vad vill vi uppnå? - Målet var att flickorna skulle få använda cyklarna lika mycket som pojkarna.

4. Hur blev det? - Vid utvärderingen fyra veckor senare framkom att flickorna hade använt cyklarna, när det var deras tur, samt att flickor och pojkar hade använt cyklarna nästan lika mycket. Barnen hade snabbt funnit sig i den nya ordningen och accepterade de rättviseargument som pedagogerna hade framfört. Pedagogerna beslöt att uppdelningen i flick- och pojkdagar skulle fortsätta under hela hösten, tills cyklarna togs in för vintern. De bestämde också att på våren, så skulle cykelvalet vara fritt, för att se om deras arbete lett till någon förändring.

Dokumentera arbetet

Dokumentera ert arbete och ta itu med nästa fråga ni vill jobba med och gör en plan på samma sätt. Sätt in era planer i en pärm och sammanfatta till exempel vid varje termins slut. Efter ett par terminer har ni en bra beskrivning av hur genus skapas i er egen verksamhet. Inför er årsvisa verksamhetsplanering har ni då ett bra underlag för att ta ställning till om målen i verksamhets- och arbetsplaner ska förändras.

Följa gärna den plan för arbetet som finns under rubriken Följa upp.

Förändring kan möta motstånd

Genus har en maktdimension som kan bli synlig då ni förändrar förutsättningarna för hur kvinnligt och manligt skapas. Det kan möta motstånd, eftersom det kan innebära att några inte får det utrymme de är vana vid.

Gunilla Molloy, forskare på Lärarhögskolan i Stockholm, beskrev vad som hände när hon bestämde sig för att ge varannan fråga till flickorna och varannan till pojkarna. Efter ett tag opponerade sig pojkarna och menade att flickorna fick fler frågor. När hon då visade att flickor som pojkar fick lika många frågor, började pojkarna använda motstrategier som att föra frågan vidare till varandra. Även flickorna tyckte efter ett tag att de kändes tokigt att göra som hon gjorde och bad henne sluta.

Var därför uppmärksam på de reaktioner som förändringen får. Ett misslyckande kan ge er mer information om hur genus skapas i gruppen. Ibland kan könsmönster vara starka och finnas kvar, fast i andra former.

 

 

 

 

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -