Hoppa till textinnehållet -  - 
Till startsidan - 
Startsida -  | Kontakt -  | Webböversikt -  | English -  | Sök  - 
Startsida -  / Arbeta med jämställdhet

Kvinna sätter upp affischer på väggen

 -  

 

 

"Vi måste göra planer för vårt jämställdhetsarbete, där alla får vara aktiva i själva utformandet. Planer ska vara aktiva verktyg, inte hyllvärmare."

Rektor

 

 

 

Målargrejor och tågbana på förskola

 

 

 

"Vi ska ta fram en bank av praktiska övningar och åtgärder, som ska bifogas vår handlingsplan för jämställdhet."

Förskola

 

 

 

Flicka som mekar med flygplansmotor

 

 

 

"Det är jättebra med allt det praktiska arbete vi gör med jämstäldlhet nu, men det måste också synas i våra arbetsplaner för att kunna följas upp."

Grundskolepedagog

 

 

 

Häfte om likabehandlingslagen

 

 

 

"Jämställdhet ska finnas med som en stående punkt på varje personalmöte. Det är viktigt att arbete hålls levande."

Rektor, förskolan

 

Följ upp resultatet

När ett utvecklingsarbete med jämställdhet och likabehandling har pågått 3-4 terminer, är det dags att börja fundera på vilka förändringar som kommer att påverka hela verksamheten.

  • Vad ska vi gemensamt jobba vidare med?
  • Vilka övergripande beslut behöver tas?
  • Hur ska det dokumenteras och vilka mål ska sättas?
  • Vad ska skrivas in i de lokala arbetsplanerna, likabehandlingsplanen och andra planer som är aktuella för verksamheten?

In i det ordinarie arbetet

För att resultat och det påbörjade arbetet ska leva kvar, behöver det föras in i det ordinarie arbetet på enheten. Det kan gälla arbets- och verksamhetsplaner som finns för verksamheten, direktiven för schemaläggningen, skolans trivselregler etcetera. Glöm heller inte kvalitetsredovisningen. Här är några exempel:

Verksamhetsplan för förskolan

En förskolas kartläggning visade att flickorna dominerade i dockvrån och pojkarna bland byggleksakerna i lekhallen. För att bryta det blandades leksakerna i dockvrån och lekhallen och fördelades på flera utrymmen. Resultatet blev att flickor och pojkar lekte mer tillsammans och att de olika leksakerna användes mer av bägge könen. Rummen fick också nya namn för att inte bli könsbestämda. Förändringen skrev in i verksamhetsplanen:

  • Mål: Flickor och pojkar leker ofta med varandra och med alla sorters leksaker
  • Aktivitet: 1. Traditionella flick- och pojkleksaker blandas i varje rum på förskolan.
    2. Förskolans rum får könsneutrala namn
  • Utvärdering: Sker genom återkommande observationer av barnens lek.

Arbetsplan för grundskolan

På högstadiet fick eleverna själva välja prao-arbetsplatser och val var oftast mycket könstraditionella val. Bland annat var det få flickor som ville pröva på att arbeta med teknik. Pedagogerna var överens om att elevernas syn på teknikyrken, måste påverkas tidigt. Mellanstadiet prövade två arbetssätt, som sedan kom att skrivas i den lokala arbetssplanen:

  • Mål: Att få flickor att välja tekniska yrken på sin prao
  • Aktivitet:1. Flickorna i årskurs 4 fick under en termin regelbundet besöka eleverna på el-programmet och fick ”testa” el-arbete under deras ledning.
    2. I årskurs 4-6 bjuda in kvinnliga yrkesföreträdare för tekniska yrken till skolan
  • Utvärdering: Sker genom att följa upp elevernas prao val.

Likabehandlingsplan

Sedan 2006 gäller en ny barn och elevskyddslag. Ett av lagens krav är att det ska upprättas en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Syftet med planen är att de ska verka förebyggande för att motverka diskriminering.

Barn- och elev ombudet skriver i sina riktlinjer för hur planen ska utformas, att likabehandlingsplanen ska vara ett levande verktyg i det dagliga arbetet. Det framgår också att planen ska innehålla en kartläggning av förhållandena på skolan eller förskolan, tydliga mål och konkreta åtgärder, vilka ska följas upp årligen.

Ett aktivt arbete med jämställdhet och genus, som ger personal kunskaper och utvecklar nya jämställda arbetssätt, är ett förebyggande arbete i barn- och elevskyddslagens mening. Det bidrar till att motverka könsdiskriminering, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön och blir på så sätt ett del av likabehandlingsarbetet i förskola och skola. Ett sådant arbete kan därför skrivas in som en åtgärd för att förebygga diskriminering i planen.

Individuella utvecklingsplaner

Lärarna i årskurs 3 hade kartlagt pojkarnas svårigheter att samarbeta i smågrupper och att flera flickor var mycket tystlåtna i helklass. De lät pojkarna träna samarbete och flickorna att tala inför grupp, med lyckat resultat. I sin analys inspirerades pedagogerna av Anne Mette Kruses tankar om Självständighet och Samhörighet (se rubrikxxx) och satte upp dem som målområde i den individuella utvecklingsplanen, IUP.

  • Varje flicka och pojke ska kunna tala inför klassen och samarbeta bra i smågrupper.

Gör en vision!

När pedagogerna börjar se och förstå vilka könsmönster det finns i verksamheten och också få erfarenhet av att motverka dem, är det dags att lyfta arbetet till nästa nivå. Utifrån vunnen kunskap och erfarenhet kan deltagarna börja forma visionen om den jämställda skolan eller förskolan. Hur ska den se ut? Vad kännetecknar den?

Det är ett utmärkt tillfälle för pedagoger från alla stadier att gemensamt skapa bilder för ett fortsatt arbete. Det kan bli en plattform och avstamp mot att förverkliga den jämställda skolan!

Fagersta 2012

Så här uttryckte sig pedagogerna i projektet "Förskola och skola för jämställdhet i Fagersta", när de svarade på frågan: "Vad kännetecknar år 2012 den jämställda förskolan och skolan i Fagersta?":

  • Alla pedagoger arbetar genusmedvetet
  • Det finns ett aktivt och medvetet jämställdhetsarbete, som en en röd tråd från förskolan till högstadiet och vidare mot gymnasiet
  • Genusperspektiv finns med i all planering
  • Betygsklyftan mellan flickor och pojkar är utjämnad
  • Eleverna gör jämställda val till gymnsieskolan
  • Skolledarna är goda förebilder i jämställdhetsarbetet


 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -