Hoppa till textinnehållet -  - 
Till startsidan - 
Startsida -  | Kontakt -  | Webböversikt -  | English -  | Sök  - 
Startsida -  / Arbeta med jämställdhet

Färgpennor

 

 

 

"Det får inte bli en "elit" av personalen som arbetar med jämställdhet. De är bättre att sätta ner farten, så att alla kommer med i arbetet.

Skolchef

 

 -  

 

Ordförande klubba

 

 

 

"Det är viktigt att vara medveten om att processer tar tid. De första två åren i ett arbete för jämställdhet, handlar det mycket om att medvetandegöra och att förstå sin egen omedvetenhet."

Genuspedagog

 

 

 

Askar med pärlor

 

 

Gör en plan för jämställdhetsarbetet

Sannolikheten för att lyckas med utvecklingsarbete ökar om det finns en handlingsplan att följa. En tydlig plan ger en överblick över tillgänglig tid och ger alla information av vad som förväntas av dem. Likaså bör det finnas mål med arbetet för att göra det möjligt att utvärdera och vara en hjälp för alla att gå åt samma håll.

Arbeta på lång sikt

Arbete med jämställdhet och likabehandling är ett långsiktigt arbete som tar tid. Det går inte att synliggöra normer och attityder och förändra dem på kort tid, det är orealistiskt. Bestäm redan från början att det är ett arbete som ska fortgå under en längre period, minst ett läsår, helst två läsår. Arbetet kommer då att bli av lågintensiv karaktär, med regelbundet återkommande arbetspass för arbetslaget. Det ger tid för reflektioner och den viktiga förankringsn i vardagsarbetet.

Avsätt tillräckligt med tid

Både i förskola och skola är det mycket som ska hinnas med på pedagogernas gemensamma tid. Gemensam tid är dock den viktigaste resursen i ett reflekterande arbetssätt. Utan gemensam tid finns det inga möjligheter till gemensamma reflektioner. Bestäm därför tidigt i planeringen av terminen, datum och tid för jämställdhetsarbetet. Ta inte till för få tillfällen. För att få god tid till observationer bör arbetslaget träffas en gång var fjärde, var femte vecka, det vill säga cirka 3-4 tillfällen per termin.

Gör inte projekt vid sidan av

Det är inte ovanligt att starta ett utvecklingsarbete med att samla ihop en arbetsgrupp av intresserade deltagare, som lär sig mer om frågan och kan föreslå hur hela enheten kan arbeta. Det fungerar ofta bra för att skapa intresse och en gemensam plattform för ett fortsatt arbete. Det är dock viktigt att inte arbetet stannar kvar hos gruppen. Det finns tyvärr många exempel på jämställdhetsgrupper som lever ett eget liv vid sidan av det ordinarie arbetet. De kan anordna studiedagar och aktiviteter för både pedagoger och elever, vilket för frågan framåt, men risken är att avtrycken i verksamheten blir små.

Det arbetssätt som beskrivs och förespråkas på denna webbplats innebär en direkt koppling till arbetet i den egna barngruppen eller klassrummet. Observationer från den egna verksamheten blir utgångspunkt för arbetet och det gör att man kommer i "skarpt" läge direkt. Pedagogerna upplever då inte att jämställdhetsarbete blir ett projekt eller en ytterligare pålaga utanför det ordinarie arbetet, utan tvärtom något som de kan använda i vardagsarbetet.

Ta med alla i arbetet

Att arbeta med jämställdhet är inget som man som anställd i förskola eller skola kan välja bort. Det är en del av värdegrunden. Frågan blir då HUR arbetet ska bedrivas.

Arbetet som beskrivs här, förutsätter en minsta enhet av ett arbetslag. Den gemensamma dialogen och reflektionen är den viktigaste delen av arbetssättet. Tanken är att skapa en lärande situation.

Ett arbetslag kan se olika ut och kan bestå av allt från tre till tio personer eller fler. Tanken är att gruppen ska ha en gemensam arbetssituation att utgå ifrån och kunna omsätta sina nya kunskaper i. Det kan vara samma barngrupp eller samma klass.

Ett gemensamt jämställdhetsarbete som omfattar en hel verksamhetsenhet bör ha samma start och slutpunkt för alla. Det skapar delaktigt och energi, även om inte alla deltagare kommer att arbeta i samma takt. Ibland är det emellertid inte möjligt av praktiska eller andra skäl, att alla startar samtidigt. Det är dock viktigt att jämställdhetsarbetet inte reduceras till intressefråga, utan är något som alla så småningom måste arbete med i sin egen grupp, även om takten kan se olika ut på olika delar av verksamheten.

Det är också viktigt att komma ihåg att läroplansuppdraget och likabehandlingslagen omfattar ALLA som arbetar i skolan, det vill säga även vaktmästare, expeditionspersonal, skolsköterska, bespisningspersonal med flera. De medverkar också till att skapa könsnormer.

Ett exempel: pedagogerna på förskoleavdelningen irriterade sig på att det bara fanns arbetstelefonnummer till mamman angivet på den lista med uppgifter över de nya barnen. När de frågade varför pappans nummer inte fanns med, svarade den ansvarige administratören på skolförvaltningen; "Så har vi aldrig gjort!" Könsmönster skapas alltså överallt i verksamheten.

Informera föräldrarna

När utvecklingsarbetet har pågått ett tag och pedagogerna känner att de har erfarenheter och exempel att beskriva vad jämställdhets- och likabehandlingsarbete kan rör sig om, är det dags att informera föräldrarna. De kan vara både misstänksamma och skeptiska. Ska inte deras barn får leka med vad de vill eller ska barnen göras om?

Information vad arbetet går ut på och kopplingen till läroplanens uppdrag är viktigt att föra ut till föräldrarna. Erfarenheten säger att föräldrar blir intresserade och stöttar arbetet, när de väl förstår att jämställdhetsarbetet syftar till att ge deras barn fler möjligheter och färdigheter.

Förslag till arbetsplan

Här ges ett förslag till arbetsplan för en hel förskola eller skola för en två-års period.

Termin 1

  • Gemensam introduktion med föreläsare
  • Litteraturläsning
  • Seminarier i mindre grupper om attityder och värderingar
  • Utbildning i observationsteknik
  • Start av kartläggningsarbete i arbetslaget
  • Eventuellt stöd av handledare, genuspedagog

Arbetet bör starta med en gemensam, inspirerande aktivitet, till exempel en föreläsare, för att ladda arbetet med positiv energi. Att synliggöra och fundera över sina egna attityder och värderingar, kan vara bra i starten. Man kan arbeta med värderingsövningar av olika slag, förslag finns under rubriken "Kunskap och inspiration" i vänstermenyn.

Innan arbetet med kartläggning startar är en kort utbildning/introduktion i observationsteknik värdefull. En handledare är ofta ett bra stöd i arbetet, både i seminarieövningar och kartläggning. Hör efter om kommunen har en utbildad genuspedagog, vilken också kan vara ett kontinuerligt stöd i det fortsatta arbetet.

Termin 2

  • Arbetslagen arbetar med kartläggning och påbörjar analyser
  • Litteraturläsning
  • Eventuell föreläsning
  • Kort redovisning från arbetslagen vid terminens slut

Kartläggningsarbetet kommer igång och rullar på under hela terminen. Arbetslagen dokumenterar sitt arbete och sammanfattar kort vid terminens slut inför sina kollegor, vad de har sett.

Termin 3

  • Arbetslagen arbetar med kartläggning och analys och prövar förändrade arbetssätt
  • Eventuell föreläsning

Utifrån sina resultat prövar arbetslagen nya arbetssätt. Föreläsningar kan ge mer kunskap och ge energi under hela arbetsprocessen.

Termin 4

  • Arbetslagen arbetar med kartläggning och analys och prövar förändrade arbetssätt
  • Resultat från samtliga arbetslag sätts samman och utvärderas gemensamt
  • Beslut om fortsatt gemensmat arbete tas

Sista terminen sammanfattar arbetslagen sitt arbete och det sammanställs för att ge en helhetsbild av hur långt arbetet har kommit. Det presenteras på en gemensam studiedag där kan vara delaktiga i att reflektera kring hur arbetet ska fortsätta.

  • Vad ska man jobba vidare med gemensamt?
  • Vilka förändringar behöver göras?
  • Hur ska arbetet dokumenteras?
  • Hur ska arbetet fortsätta?
  • Vilka nya mål behöver sättas?

 

 

 

 


 

 

 

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -