Hoppa till textinnehållet -  - 
Till startsidan - 
Startsida -  | Kontakt -  | Webböversikt -  | English -  | Sök  - 
Startsida -  / Lärande exempel - skola

Flickor räcker upp handen

 

 -  

 

"Vi måste ändra grabbarnas attityd till skolarbete och få med dem mer. Nu är det tjejerna som tar för sig i lärandet."

Grundskolepedagog

 

 

 

Flicka spelar instrument

 

 

 

"Det är viktigt att vi pratar om hur vi ska angripa det faktum att flickor får mindre tid av lärarna i klassrummet, samtidigt som de får högre betyg än pojkarna."

Rektor

 

 

 

Ungdomar diskuterar i grupp

 

 

 

Flicka som kör truck

Lärande kulturer

Det finns idag i skolan tydliga flick- och pojkkulturer för lärande. De speglar traditionella könsmönster, där pojkar dominerar i klassrummet och flickorna fokuserar på arbetsuppgifterna. Pojkarna är och flickorna gör. Flickkulturen gynnar lärande ger bra betyg, pojkkulturen missgynnar lärande och ger sämre betyg. Både elever och pedagoger hjälps åt att skapa dessa kulturer

Observationer och analys:

Pojkar talar mer

Forskningen har visat att pojkar står för ungefär 70% av allt som elever säger under en lektion. Det betyder att pojkarnas röster hörs mer än dubbelt så mycket som flickornas. Pojkarna gör sig mer hörda och tar mer uppmärksamhet från pedagogerna, ofta i form av tillsägelser. Flera pedagoger, som har gjort mätningar av talutrymmet under en lektion, har till sin förvåning kommit fram till ungefär liknande resultat. Förvåningen kom sig av att de inte hade den bilden av sina lektioner. Det ansåg att det var ungefär lika många flickor som pojkar som talade.

Vem får hjälp?

En videoobservation av en lektion i år 4, visade elever som satt och arbetade med egna uppgifter. Läraren blev uppvaktad av fyra pojkar, som kretsade kring henne för att få hjälp. Flera andra elever ropade också på läraren eller räckte upp handen. Läraren sa till alla att sätta sig ner, så skulle hon gå runt till alla i klassen i tur och ordning. En flicka satt med handen uppsträckt för att få hjälp i cirka tio minuter. Sedan vände hon sig om till kamraterna på bänken bakom och fråga dem, fick tips var hon kunde hämta för material och löste själv problemet.

Olika kulturer för lärande

På högstadieskolan gjordes observationer av klassrumssituationen och elevernas arbetssätt. Observationerna från de olika arbetslagen sammanställdes och följande mönster kunde urskiljas:

Pojkar:

  • Får mer uppmärksamhet på lektionerna
  • Söker och får mer stöd och hjälp av läraren
  • Stör arbetet mer och får fler tillsägelser
  • Ger ofta uttryck för konkurrens och tävlan
  • Har ofta låg uthållighet, ger upp tidigt vid problem

Flickor

  • Tar ett större ansvar för sitt lärande
  • Är mer självständiga, är duktiga på att planera sitt arbete
  • Får mindre uppmärksamhet på lektionerna
  • Är bättre på att samarbeta i små grupper
  • Är uthålliga, har en högre ambition än pojkar

Hinder vid samarbete

De här mönstren kan ställa till problem när eleverna ska jobba tillsammans i projekt och teman. Lärarna berättar om flickor som inte vill arbeta med pojkar eftersom de ”bara leker”. Flickorna tycker att de får ta större delen av ansvaret för arbetet och att de då kan jobba själva. Lärarna kunde också berätta om pojkar som protesterade när de blev indelade i flick- och pojkgrupper på fysiklaborationerna. De trodde inte att de skulle klara uppgifterna, när det inte fanns några flickor med som kunde organisera arbetet.

Grupptryck

I flera högstadieklasser kunde lärarna konstatera att det fanns en gruppkultur hos pojkarna i flera klasser som gav uttryck för att skolarbete inte är manligt. "Normen är att det är nördigt att plugga om man är kille. Många av dem tycker att det räcker med att få godkänt, man ska inte anstränga sig i onödan. De killar som verkligen pluggar, blir tråkade för att de är nördiga."


Åtgärder:

Temaarbete med genus

Arbetslaget i år 7 planerar att under en treårsperiod, det vill säga elevernas högstadietid, återkommande arbeta med temaarbete, med syfte att motverka könsmönster och vidga varje elevs förmågor.

Träna samarbete och ansvarstagande:

  • Varje elev skriver en egen reflektions- och processdagbok
  • Varje arbetsgrupp vid temaarbete ska bestå av hälften flickor och hälften pojkar
  • Varje arbetsgrupp gör en arbetsfördelning mellan fyra roller; material- och produktansvarig, arbetsorganisatör, layout och faktaansvarig, dokumentatör. Det finns en arbetsbeskrivning för varje roll och alla elever ska pröva alla funktioner.

Träna olika redovisningsformer:

Varje arbetsgrupp/elev ska under sin högstadietid ha redovisat sitt temaarbete på minst tio olika sätt: teater/rollspel, musik, tidningsartiklar, muntlig redovisning, skriftlig redovisning/kompendium, data-presentation, skriftligt prov, utställning. Redovisningsformerna introduceras successivt under de tre åren.

Individuell uppföljning:

Lärarna i arbetslaget fördelar ansvaret för eleverna inom gruppen för att:

  • Följa upp varje elevs processdagbok
  • Resonera om mål och kriterier för kurser och betyg
  • Ge tydliga återkopplingar på varje redovisning
  • Ge uppmuntran och stöd

 

Träna samarbete

För att kunna samarbeta behöver eleverna får träna på samarbete och att ta ansvar för ett gemensamt arbete. Det stärker kamratskapet i klassen och motverkar utanförskap. Samarbetsövningar kan göras från första klass och för att fungera måste de göras återkommande, en gång gör ingen skillnad.

Tänk på att samarbetsövningar av olika slag mycket bra går att integrera i ämnesundervisningen. De behöver inte ske på ”särskild tid”. I språk kan man arbeta med parövningar eller smågrupper för att få använda språket mer. Man kan också arbeta med värderingsövningar på engelska eller i annan språkundervisning. Alla arbetspass oavsett ämne kan inledas med en kontaktskapande lek eller samarbetsövning för att få igång gruppen och skapa en avspänd atmosfär.

Mål: Att flickor och pojkar ska ha lika möjligheter

 


 

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -