Hoppa till textinnehållet -  - 
Till startsidan - 
Startsida -  | Kontakt -  | Webböversikt -  | English -  | Sök  - 
Startsida -  / Lärande exempel - skola

Städvagn

 -  

 

 

Flicka i truck

 

 

 

Handtvättning

 

 

 

Verktyg

 

 

 

"Sverige har en av de mest könsuppdelade arbetsmarknaderna i världen. Vi måste arbeta mer med att utmana ungas föreställningar om vad kvinnor och män kan arbeta med."

Grundskolepedagog

 

 

 

Pojke som spelar gitarr

 

 

 

Flicka i cockpit

 

 

 

 

Yrkesval och arbetsliv

Ungdomars val av utbildningar är fortfarande könsbundna. Statistiken säger att på gymnasiet dominerar pojkar på traditionellt manliga program som fordon, bygg, el och teknik och flickor på omvårdnad, barn och fritid, hotell och restaurang, samt estetiska programmet. Flickor är fortfarande i majoritet på det samhällsvetenskapliga och pojkar på det naturvetenskapliga programet, även om skillnaderna inte är lika stora som på de mer yrkesinriktade programmen.

Observationer i skolan visar också att barns tankar och föreställningar om vad män och kvinnor kan arbeta med, redan tidigt är könstraditionella. Barn har tidigt mentala bilder på en symbolisk nivå (jämför med Hardings genusteori) om manliga och kvinnliga arbeten. Risken är att dessa bilder befästs om de inte bearbetas.

Observationer och analys:

År 1

Eleverna i år1 fick beskriva sig själva i ”Boken om mig”. Där fick de bland annat beskriva vad de vill bli när de är stora. Så här skrev de:

Flickor: doktor, cool och fin, arbeta på sjukhus, äldrevårdare, snäll, en sol, ridlärare, frisör, dagisfröken, kassörska.
Pojkar: fotbollsproffs, polis, formel 1 förare, djurskötare, spindelmannen, hockeyproffs, skådespelare, snickare, sångare, dansare

År 9

I arbetet med arbetsområdet Yrke och arbetsliv, fick eleverna i uppgift att beskriva vad de hade för drömyrken och deras väg fram till det yrket. Dessa drömyrken hade de:

Flickor:
Caféägare, jurist, designer, djurskötare, restaurangarbetare, förskollärare, polis, musiklärare, konditor, civilekonom, ljudtekniker, massör, florist, kontorist, historiker, ingenjör, elektriker, miljöforskare, psykolog, egenföretagare, flygvärdinna.

Pojkar:
Idrottsproffs, industriarbetare, chef, försäljare, programmerare, diplomat, kändis, musiker, journalist, polis, militär, chaufför, egenföretagare.

Elevernas bilder av yrken, både första och sista året i grundskolan, var mycket könstraditionella. Flickorna i år 9 redovisade fler yrkesalternativ än vad pojkarna gjorde. Dessutom hade de överlag genomtänkta beskrivningar om hur de skulle uppnå sitt yrke. De beskrev utbildningsvägar, tänkbara arbetsplatser, samt praktik- och karriärvägar inom yrket. Flera av pojkarnas beskrivningars handlade om att de blev ”upptäckta” av talangscouter eller på sommarjobb och att de fick jobb genom kompisar och släktingar.


Åtgärder

Utmana eleverna

Både pedagogerna i år 1 och 9 i ovanstående exempel, arbetar med att utmana elevernas föreställningar om vad kvinnor och män kan arbeta med. I årskurs 1 lyfter lärarna fram några av de yrken som eleverna har skrivit att de vill ha och samtalar med barnen om vad yrket innebär, visar bilder på både män och kvinnor som har yrket och samtalar om vad män/pojkar och kvinnor/flickor kan göra. Arbetet följs upp under årskurs 2 och 3 med besök på eller annan information om arbetsplatser där det finns både kvinnor och män. Kontakter med det lokala arbetslivet, fackliga organisationer och föräldrar är bra resurser i det arbetet.

I år 9 får eleverna kontrollera sina uppfattningar om sina drömyrken. Arbetsuppgifter, lön och anställningsförhållanden, utbildnings- och karriärvägar, antal män och kvinnor i yrket, med mera. Eleverna delger varandra och får diskutera frågor om kvinnor och män kan ha yrket.

Flickor experimenterar i teknik

Pedagogerna i år 4 samarbetar med el-programmet på den närbelägna gymnasieskolan. Under ett läsår besöker flickorna i år 4 el-programmet lokaler och får under ledning av eleverna där, experimentera med el-material

Styrd prao

En skola prövar att styra elevernas prao. Under en praovecka får eleverna besöka och undersöka könsotraditionella arbetsplatser, där det arbetar minst en person av deras eget kön.

Samverkan skola-arbetsliv

I många kommuner i landet finns idag en utvecklad samverkan mellan skola och arbetsliv på orten. Samverkan kan ske på många olika sätt, till exempel organisera prao verksamhet och medverkan och kontakter till stöd för skolans arbete. Arbetslivet kan bli ett levande läromedel i all undervisning, från årskurs 1 och uppåt. Men liksom andra läromedel gäller att även dessa ska genussäkras. Be att få möta arbetstagare av bägge könen vid studiebesök och belys frågor om manligt och kvinnligt i elevernas kontakter med arbetslivet.

Mål: att flickor och pojkar får kunskap om både könstraditionella och icke könstradinella yrken.

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -