Hoppa till textinnehållet -  - 
Till startsidan - 
Startsida -  | Kontakt -  | Webböversikt -  | English -  | Sök  - 
Startsida -  / Lärande exempel - skola

Fot som sparkar en fotboll

 

 

 -  

Flicka som har rockring

 

 

 

Elevmålning

 

 

 

Pojkar vid pingisbord

 

 

 

Pedagog håller upp handen

 

 

 

Lek på gården

 

 

 

Pojke hoppar hopprep

 

 

 

Korgar med bröd

 

 

 

"Det är viktigt att jobba med jämställdhet på här och överallt i skolan. Det förstår jag nu, när jag börjar lära mig hur könsmönster ser ut och förstå hur djupt de sitter."

Fritidspedagog

 

 

 

Material på fritids

Fritidshem/fritidsverksamhet

Fritidshemmens verksamhet för barn mellan 7-12 år, omfattas av grundskolans läroplan och jämställdhetsuppdrag. I ”Allmänna råd och kommenterar avseende kvalitet i fritidshem”, skriver Skolverket om vikten av att fritidshemmen ”ger utrymme för att pröva och utveckla förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet”.

Barns intressen, som ofta är könsbundna ska givetvis också kunna tillmötesgås i verksamheten. Men det gäller att hitta en balans mellan barnens egna intressen och att visa på alternativ, samt stimulera till könsöverskridande aktiviteter.

På högstadie- och gymnasieskolor finns ofta ett "fritids" och olika former av fritidsverksamhet. De omfattas också givetvis av skollag och värdegrunden i läroplanerna.

Observationer och analys

Hjälpfröknar

Ett fritidshem kunde i sina videoobservationer se att de hade flera hjälpfröknar. De höll ordning på material, hjälpte till att duka till mellanmålet, med mera. Pedagoger såg också att de tacksamt tog emot hjälpen för att hinna göra annat.

Rörigt mellanmål

Videoobservationen visade hur rörigt och högljutt det egentligen var vid mellanmålet på fritidshemmet. Barnen använde flera olika härskartekniker gentemot varandra, till exempel skickade inte maten vidare utan tjat, lyssnade inte på varandra och avbröt varandras samtal. Pojkarna dominerade samtalet.

Rasterna

Både pedagoger på fritidshemmet och i skolan observerade hur uppdelade i flick- och pojkgrupper barnen var på rasterna. Pojkarna spelade fotboll eller var i skogsdungen och flickorna var nära skolhuset och lekte i små grupper.

Könsbundna lekar

Observationer av barnens aktiviteter på fritids och visade att de var könsbundna och uppdelade. Pojkarna lekte ofta i lite större grupper, med mycket rörelse. Det var ofta bollspel, både utomhus och inomhus. Flickorna lekte i mindre grupper, eller två och två. De valde pyssel, lyssna på musik, satt i bokhörnan och andra mer stillsamma aktiviteter.

Pojkarna försvann

Pedagogerna gjorde videoobservationer i fritidshemmets största rum, där de flesta barnen vistades. Där satt de flesta av flickorna och ritade, pysslade och fixade i olika grupper, ett par - tre pojkar satt också där. Men resten av pojkarna var den mesta tiden i kuddrummet, en bra bit bort från de vuxna.

Intervjuer

Pedagogerna på fritidshemmet intervjuade alla barn vid läsårets början för att lära känna dem och ta del av vilka intressen de har. Resultatet visade att de flesta barnen hade en mycket könstypisk syn på sig själva.

Mycket INTE

I den pojkdominerade gruppen på fritidshemmet, blev pedagogerna vid videoobservationen varse om att de gav pojkarna många tillsägelser och använde ordet inte mycket frekvent. De såg också att pojkarna inte lyssnade på mycket på dem, utan liksom ruskade av sig tjatet.

Pojkar vid biljardborden,

flickorna efter väggen

På högstadiets fritids, tyckte pedagogerna att flickor och pojkar gjorde ungefär samma saker. Men när de observerade vad eleverna ägnade sig åt, såg de snart att pojkarna var mer aktiva än flickorna. De dominerade vid biljardborden och var ofta de som tog initiativ till olika aktiviteter. Flickorna deltog, men de var mer avvaktande och hoppade in i olika aktiviteter. De "slappade", som de sa.


Åtgärder:

Buffedukning med vaktmästare

För att främja en lugnare situation vid mellanmålet fördelade pedagogerna en större del av ansvaret till barnen. De införde buffédukning, där barnen får gå och hämta mat i nya turordningar varje dag, till exempel efter bokstavsordning, födelsedagsordning etcetera. Borden dukades av veckans vaktmästare och barnen har fasta platser, där barnen placerats för att skapa bra möjligheter till samtal vid borden. Det blev bland annat ett flickbord för att flickorna ska få tala till punkt utan att bli avbrutna.

Mediasamtal

Pedagogerna på detta fritidshem lägger vikt vid att hålla sig ájour med aktuella tv-serier för att kunna samtala om dem vid mellanmålet. Barnen ser mycket på tv och är ofta fulla av intryck från olika tv-serier. När de vet vad barnen talar om kan pedagogerna göra små ”mediaanalyser” med barnen diskutera varför personerna gjorde som de gjorde och göra barnen uppmärksamma på att det är inspelad film och inte verklighet. Det är ofta könsschabloner som diskuteras och bemöts vid samtalen.

Tjejturnering

Då pojkarna på hösten var mycket upptagna med bollspel, mest innebandy, medan flickorna mest var publik, startades en tjejturnering i innebandy. Flickorna fick egen innebandyträning med en av pedagogerna och efter ett par veckor var de fler flickorna med, så två lag kunde bildas. På våren anordnades en mix-turnering med könsblandade lag, en godistrofé tillverkades och det hela avslutades med en gemensam fest.

Inskolningssamtal

Vid varje läsårsstart samtalar pedagogen med barnen i grupper om tre, om de regler för bemötande som finns på fritidshemmet. Dessa är bland annat att säga förlåt till en kamrat om man gjort något dumt, att trösta en kamrat som är ledsen och att samarbeta bra. Det ger framförallt pojkarna redan från början ord på bemötande och känslor, som man sedan kan återvända till vid konflikter och problem. Samtalen följs sedan upp några gånger under läsåret.

STOPP-handen

För att minska antalet tillsägelser har pedagogerna infört stopphanden. Det innebär att om den vuxne är upptagen med ett barn och ett annat barn kommer och avbryter, sätter den vuxne upp en hand som markerar ”stopp; jag hör och ser att du vill ha hjälp, men du får vänta tills jag är klar”. Pedagogerna sväljer också många tillsägelser och ställer istället frågor hur barnet tänker när det gör som det gör. De försöker ge mycket positiv uppmärksamhet till dem som gör bra och rätt och mindre åt dem som gör fel.

Leker med pojkarna

Pedagogerna går idag bort till pojkarna i kuddrummet och engagerar sig i pojkarnas lek De motverkar negativa hierarkier och ger stöd att forma samspel och utforma regler i leken. De introducerar också fler gemensamma lekar i kuddrummet för både flickor och pojkar.

Lekar på gården

Fritidspersonalen arrangerar gemensamma lekar på skolgården på rasterna för intresserade barn. Det kan vara ”Bro, bro och breja” och andra lekar. Målet är att stärka gemenskapen mellan alla barn, så att fler flickor och pojkar leker med varandra.

Tjejtid på fritids

Då observationer visade att flickorna var mer passiva än pojkarna på fritids, infördes särskild "tjejtid" till olika aktiviteter. Till exempel gjordes en särkskild tjejturnering i biljard under ett par veckor. Det resulterade i fler tjejer som därefter tog initiativ till biljardspel än tidigare.

Killgrupper

Killgrupper där pojkar resonerar om sin egen könsroll och könmaktstrukturer, finns det fritids och fritidsgårdar som har prövat på. Det kan vara samtal om hur pojkar och män förväntas vara och göra och vilka normer för beteendet det finns. Material för det arbetet finns bland annat på:

 

Mål: att ge både flickor och pojkar utrymme att pröva och utveckla förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet”.


 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -