Hoppa till textinnehållet -  - 
Till startsidan - 
Startsida -  | Kontakt -  | Webböversikt -  | English -  | Sök  - 
Startsida -  / Lärande exempel - skola

Bokstavsbok

 

 

 

Datorer i en skolsal

 

 

 

Uppslagen bok

 -  

 

 

Ungdomar som diskuterar

 

 

 

Barnböcker

 

 

 

 

Språk

Att kunna skriva, läsa och tala bra är grundläggande och viktiga förmågor för både flickor och pojkar. Pedagoger menar att det inte är ovanligt att pojkar läser och skriver mindre och sämre än vad flickor gör. Resultatet syns i högstadiets betyg, där flickor i ett nationellt perspektiv har bättre betyg i svenska – liksom i de flesta andra ämnen – än pojkar.

Observationer och analys:

Pojkar läser färre böcker

Pedagogerna i år 2 intervjuade barnen om vad de läste på sin fritid. De flesta av flickorna läste kapitelböcker och de flesta pojkar serier.

Likaså på högstadiet kunde pedagogerna i år 8 konstatera att flickorna läste fler böcker än pojkarna på sin fritid. Flickorna läste mer skönlitteratur och pojkarna mer faktaböcker.

Flickor skriver mer

Pedagogerna jämförde en skriftlig utvärdering av ett matematikavsnitt som eleverna i år 3 hade gjort. De kunde konstatera att de flesta pojkar hade givit fåordiga, korta svar, men uttryckte en ganska stor säkerhet när de bedömde sin insats under matematikavsnittet. Flickorna använde betydligt fler ord, skrev längre meningar och uttryckte sig mer försiktigt än pojkarna över sin insats.

Pojkarna skriver kortare

Både pedagoger på högstadiet och mellanstadiet kunde konstatera att pojkarna vanligtvis skrev kortare uppsatser än vad flickorna gjorde. De skrev kortare meningar, uttryckte sig mer kortfattat och använde ett mindre ordförråd än flickorna. Flickorna broderade gärna ut sina uppsatser med ingående beskrivningar och många adjektiv. En pedagog beskrev sina förväntningar på eleverna så här: ”Med de flesta flickorna är det som att trycka på en knapp, det bara forsar ord ur dem. Pojkarna får man liksom dra orden ur.”


Åtgärder:

Stimulera pojkarnas läsning

Pedagogerna i år 2 och 3 arbetar idag med att stimulera pojkarnas läsande på olika sätt. De har idag ett bredare urval av de böcker i klassrummet, som barnen läser på skoltid. De introducerar böckerna och barnen får skriva korta recensioner som de får läsa innan de väljer en ny bok. De har också högläsning varje vecka.

Läskampanjer

Att stimulera läsning i forma av läskampanjer är en ingen ny företeelse, men en åtgärd som alltid uppmuntrar till ökat läsande. En manlig rektor utmanade alla pojkar på mellanstadiet att läsa minst 1000 sidor på en termin, med en gemensam aktivitet som pris.

På högstadiet stimulerar pedagogerna pojkarnas läsande med ett stort titelurval för pojkarna att välja ur. De samlar pojkarna till ”bokprat”, där de får kort beskriva de böcker som de har läst, med stöd av olika arbetssätt. De tipsar de varandra och får bekräftelse på att de är bokläsare.

Uppsatsutveckling

I lågstadieklassen, sätts eleverna ibland ihop i skrivargrupper. De får läsa varandras texter och ge varandra idéer om hur texten kan bearbetas. Ibland skriver de också rent texten på datorn. Det hjälper särskilt pojkarna vidare i sitt skrivande.

Loggbok

För att stimulera främst pojkarnas skrivande har pedagogerna i år 5 infört loggbokskrivande. Eleverna får skriftligen reflektera över sitt arbete i skolan vid ett par tillfällen i veckan. Tanken att stödja barnen i bli medvetna om sitt eget lärande och är också ett sätt att följa upp det i den individuella utvecklingsplanen. Pedagogerna följer särskilt upp och stöttar pojkarnas skrivande.

Argumentation

Flickorna i år 5 får träna argumentation och debatt. Det ger flickorna chans att träna olikhet, att inte behöva ha samma åsikt som sin bästa kompis. Det ger dem också träning i att ta plats och tala inför en större grupp.

Skrivarträning

Svensklärarna på högstadiet samlar pojkar och flickor för sig för att utveckla deras skrivande. Flickorna får stöd i att strukturera sitt skrivande, det vill säga forma sitt skrivflöde. Pojkarna får stöd i att skriva mer och utförligare.

Samtal om språkets betydelse

Pojkarna i år 9 samlas regelbundet för samtal och aktiviteter för att öka sin medvethet om språkets betydelse i olika sammanhang. Syftet är att öka pojkarnas ordförråd, träna på att uttrycka tankar, åsikter och känslor i tal och skrift öka deras förståelse av att olika miljöer kräver olika språkanvändning. En övning är att träna på att söka jobb med stöd av rollspel.

IT-stöd

IT kan användas för att stimulera läsandet och skrivandet. Då kan också texterna lätt bli tillgängliga för alla i klassen. Det finns många sätt; en loggbok kan skrivas på nätet (för publicering intern eller externt), gemensamma sidor kan skapas för klassen eller skolan, inlägg kan göras på skolan eller klassens webbplats. Multimediabyrån har många och kostnadsfria tips:

Multimediabyrån, Myndigheten för skolutveckling

Låt populärkultur och klassisk litteratur mötas

En väg att stimulera till mer läsning hos ungdomar och särskilt då pojkar, är att låta sig det eleverna läser på fritiden, populärkulturen, möta fr litterära klassikenar. Barn och ungdomar läser mycket texter under sin fritid. Det är tv-reklam, datorspel, reklamblad, förpackningar för yngre barn. F ör äldre elever kan det vara texter som de gärna definierar sig med. Det kan kalla sig filmmänniskor, datanördar eller fantasyälskare. Dessa texter läser de med ett positivt engagemang och får erfarenheter av läsning som kan användas i skolan.

Både i svenskämnets kursplaner för grund- och gymnasieskolan har textbegreppet sedan några år tillbaka vidgats. ”Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan kan ske även genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder.”

Forskaren Christina Ohlin-Scheller som skrivit avhandlingen ”Mellan Dante och Big Brother”, menar att ett öppnare förhållningssätt i skolan till vad som är en text gör att elevernas repertoar kan närma sig skolans reportoar. Det vidgade textbegreppet i kursplanen gör att boken inte längre har en särställning. Teater, film och rörliga media jämställs med böcker. En text är inte längre ett tryckt papper.

Ett förslag kan vara att inte läsa klassisk litteratur efter epoker, vilket är ett vanligt sätt. Istället kan man utgå från till exempel fiktionsberättandet och hur det gestaltar sig i olika texter, gamla som nya, tyckta eller otryckta. Det kan ta tillvara elevernas egna erfarenheter och ge dem en kompetens om hur berättande skapas i olika medier.

Mål: Att ge både flickor och pojkar möjlighet att få goda färdigheter i att läsa, skriva och tala

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -