Hoppa till textinnehållet -  - 
Till startsidan - 
Startsida -  | Kontakt -  | Webböversikt -  | English -  | Sök  - 
Startsida -  / Lärande exempel - skola

Ungdomar sitter vid bord

 

 

 

Två ungdomar i skolkorridor

 -  

 

 

"När det blir för stökigt och pratigt i klassrummet i vår lågstadieklass, bryter vi med lite massage. Barnen får försktigt massera bänkkompisen i nacken och bakhuvudet. Det ger en positiv beröring och drar ner tempot avservärt."

Grundskolepedagog

 

 

 

Barn med skugga

 

 

 

Två ungdomar går åt varsitt håll

 

 

 

Bord och stol

 

 

 

"Jämställdhetsarbetet har gjort mig tuffare och att jag reagerar mer på elevernas språk. Idag går jag in och säger "varför säger du så?." Eleverna blir förvånade, det är inte ofta någon kommenterar hur de uttrycker sig."

Grundskolepedagog

 

 

 

Pojkar går i korridor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Studiemiljö

En god studiemiljö med elever som trivs och har en lust till lärande, är självfallet något som alla skolor strävar emot. Elever som känner sig trygga, har en positiv självbild och tilltro till sin egen förmåga, visar respekt för både sina kamrater och de vuxna och har en god motivation för att lära. Att arbeta för att främja trivsel och goda relationer i elevgruppen är ett viktigt arbete för att motverka kränkningar och diskriminering.

Elever – liksom vi vuxna – skapar hela tiden genus, sin egen könsroll. I traditionella könsmönster finns maktrelationer som ungdomar kan återskapa i sin miljö. Där kan också finnas andra återspeglingar av samhällets värderingar som grund för makt- och statusrelationer i en grupp. Det kan vara värderingar om sexuell läggning, andra kulturer och funktionshindrade. I en grupp där det förekommer mycket härskartekniker, finns också många negativa maktrelationer.

Rapport Relationer i skolan, Skolverket (pdf, nytt fönster)

Observationer och analys

Dåligt samspel

I mellanstadieklassen upptogs mycket tid med att diskutera vem som skulle arbeta med vem. Två flickor ville inte alls arbeta med pojkar eftersom de ”bara gjorde en massa annat”. Några flickor vill inte alls arbeta tillsammans och ett par pojkar ville ingen arbeta med. Det fanns fasta och tydliga grupperingar i klassen.

Härskartekniker i klassrummet

Pedagogen i klassen på mellanstadiet var medveten om att det ar några pojkar, som tog mycket av hennes uppmärksamhet på lektionerna. Det talade ofta rakt ut, utan att vänta på sin tur, fick många tillsägelser, var högljudda, behövde mycket hjälp, med mera. Men när hon gjorde en videoobservation av ett arbetspass i klassrummet, blev hon förvånad över det förekom flera andra utövare av härskartekniker i klassrummet. Hon såg två flickor som gömde undan material för en kamrat som bad om hjälp, elever som retade andra, som tog pennor av varandra och annat. Hon förstod att hennes fokus på de högljudda pojkarna hade gjort att annat maktskapande fick mer utrymme.

Verbala kränkningar

Verbala kränkningar är vanliga i dagens skola. Flickor i alla åldrar är vana att höra nedsättande könsord riktas till dem. De används även av flickor till varandra eller till pojkar. De betraktas idag ofta inte som så allvarligt menade, utan mer som en del av vardagen. Även pojkar utsätts för verbala kränkningar. När de kommer från andra pojkar, går de ofta ut på att påpeka avvikelser från den traditionellt manliga normen, som ”bög, kärring, fjolla”. Användningen av könsord och liknade ord, är en del i skapandet av en könsroll. De används för att skapa maktrelationer som återspeglar gamla värderingar om kön och sexualitet. Dessa skapar gränser och är hinder för bra samspel och relationer i gruppen.

När lärarna i arbetslaget på högstadiet reflekterade om sina egna reaktioner på hur eleverna använde könsord, blev de medvetna om att de också återskapade traditionella könsmönster. De upplevde det som mer negativt när flickor använde könsord, än när pojkar gjorde det och de bemötte också det kraftigare. Pojkarnas könsord bemöttes inte lika ofta. När de reflekterade över vilka pojkar som de tillrättavisade mer, blev de medvetna om en skillnad även där. De reagerade kraftigare mot de pojkar som hade en låg status i klassen. De ansågs ha mer elaka syften med sina könsord, än pojkarna med högst status

Fysiska kränkningar

Även fysiska kränkningar är inte ovanliga. Flickor på högstadiet kan berätta om att de kan bli tagna på bröst, rumpa och andra deras av kroppen i skolan, mot sin vilja. De kan berätta om utrymmen i skolan som de gärna undviker, där det finns hot om verbala eller fysiska kränkningar. Steget från verbala till fysiska kränkningar kan vara kort.

För pojkar anses fysisk kontakt vara mer ”normalt”. Redan i förskolan leker pojkar lekar med mycket fysisk kontakt och puttande och stökande bland pojkar anses oftast som en naturlig del av umgängestonen. Våld i olika former eller hot om våld är ständigt närvarande i pojkars vardag, en slags "lågintensiv terror". Det kan som vuxen vara svårt att avgöra när pojkar går över gränsen och det blir en kränkning. Flickor som slår och puttar brukar uppmärksammas och fördömas mycket mer.


Åtgärder

Samarbeta med alla

Från första dagen på mellanstadiet, när de nya eleverna samlades i år 4, etablerades flera rutiner för indelningar i smågrupper för olika arbeten. Utgångspunkten var att alla ska kunna arbeta ihop med alla och att man sällan fick välja vilka kamrater man vill arbeta med. Pedagogen använde bland annat siffror och kort för att slumpmässigt skapa grupperna. Klassen fick också återkommande träna samarbete i olika former.

Massage

Fritidspersonalen finns under dagtid med som resurs i skolan, där de vid halvklassundervisning, ger de elever som vill massage. De flesta eleverna vill vara med och barnen får själva bestämma formerna, sittande, liggande utan tröja eller med tröja, med eller utan väldoftande olja. När barnen är inskolade i massagen ”utbildar” pedagogerna dem som vill ge varandra massage. Massagen sänker stressnivån och ljudnivån betydligt i gruppen. Det ger också särskilt pojkar en chans till att visa omsorg och närhet till sina kamrater.

Lär ut bekräftartekniker

Härskartekniker är något som alla människor förstår när de får dem förklarade. Alla kan ge exempel och gestalta situationer med härskartekniker som de varit utsatta för eller själva utsatt andra för. Genom att synliggöra härskartekniker och ge alternativ till vad man göra istället, bekräftartekniker, kan eleverna få verktyg för att påverka gruppklimatet i klassen. En lärare i år 6 beskriver hur det kan fungera: ” Vi hade jobbat ett tag med härskartekniker och resonerat om vad man kan göra istället, när vi i en gemensam diskussion en dag, en av flickorna påpekade att det var mycket osynliggörande i rummet. Det var bara några få som pratade och flera avbröt varandra. På elevernas förslag tog vi då en talrunda, så att alla fick göra sin röst hörd.”

Härskartekniker kan synliggöras och konkretiseras genom rollspel. Yngre barn kan berätta eller på annat sätt synliggöra olika situationer de varit utsatta för. Bekräftartekniker kan också gestaltas med rollspel eller genom samtal om hur man förhindra härskartekniker. Gemensamt kan klassen besluta om olika bekräftartekniker som ska användas, till exempel talrundor.

Läs om bekräftartekniker under rubriken Trygghet är grunden

Stryk könsord

En metod för att minska laddningen i nedsättande könsord, är att synliggöra dem och punktera dem. Gruppen får skriva ner så många ord för flickor respektive pojkar som möjligt, både negativa och positiva. De skrivs sedan upp på tavlan och sedan får flickorna för sig och pojkarna för sig, komma överens om vilka ord som de vill bli kallade för. Det rensar luften och ger ett samtal om vad som är acceptabelt språkbruk i klassrummet.

Motverka verbala och fysiska kränkningar

Högstadieskolan arbetade med detta i flick-respektive pojkgrupper, eftersom de ansåg att flickor och pojkar behövde träna på olika förmågor i den egna gruppen först för att få säkerhet.
Flickorna fick träna på att synliggöra kränkningar och sätta gränser. Vid verbala kränkningar tränade flickgruppen i rollspel på att stanna upp, gå fram till den som sade det och högt säga; ”vad menar du med det?”, ”varför säger du det till mig?”. Utgångspunkten är att könsord är nedsättande och att ingen ska behöva acceptera att bli tilltalad så.
Vid fysiska kränkningar fick de träna på att synliggöra det genom att högt säga; ”Du tar på mitt lår” och sedan ”jag vill inte att du gör det, sluta med det!”

Pojkarna fick arbeta med sitt språk. Pojkars språk sinsemellan karaktäriseras ofta av torftighet. De är ofta mindre tränade att uttrycka känslor och tankar i ord. Det gör det också att de kan ha svårt att stå emot grupptrycket. Att ha ett välutvecklat språk gör det lättare att hävda och argumentera för sin egen åsikt, trots en stark ledare eller grupptryck. Pojkarna fick föra samtal om betydelsen av vilket språk man använder i olika sammanhang, ordnyanser, träna argumentation, med mera. De arbetade också med kroppsspråkets betydelse, bland annat i form av rollspel. Där fick de träna på hur man säger ifrån om man inte vill bli utsatt för fysisk kontakt.

Stärka samarbetet

Grunden för att kunna samarbeta bra med sina klasskamrater är att en bra självkänsla och ett gott självförtroende. Då törs man pröva nya saker och jobbar med nya kamrater. Att arbeta med att stärka självkänslan och att stärka gruppgemenskapen, är två olika vägar för att stärka samarbetet i gruppen. Vad man väljer att arbeta med och när, beror på vilka det behov som finns i gruppen. Delar av det arbetet kan med fördel ske i flick- respektive pojkgrupper, eftersom de kan behöva träna på olika förmågor. Några förslag:

Flickor

  • Ta plats i gruppen
  • Våga testa nya arbetssätt
  • Tala i större grupp
  • Träna konfliktlösning och rak kommunikation

Pojkar

  • Träna empatisk förmåga
  • Träna på att lyssna
  • Träna turtagning
  • Våga stå för sin åsikt
  • Ta ansvar

Arbetet fortsättar sedan i hela gruppen med samarbetsövningar för att stärka samarbetet.

 

Mål:

  • Att flickor och pojkar ska respektera varandra och kunna samarbeta med varandra
  • Att motverka kränkningar och diskriminering
 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -