Hoppa till textinnehållet -  - 
Till startsidan - 
Startsida -  | Kontakt -  | Webböversikt -  | English -  | Sök  - 
Startsida -  / Lärande exempel - skola

 -  

Skateboard

 

 

 

Böcker på bord

 

 

 

Flicka vid dator

 

 

 

Flicka pratar i telefon

 

 

 

Profiler

Utmana elevernas syn på kvinnligt och manligt!

En viktig uppgift för skolan är att lära eleverna att förstå och hantera genus. Genom att förstå att genus handlar om förväntningar, attityder och något som vi alla är med och skapar, öppnas fler valmöjligheter för barn och ungdomar. Ju begripligare människors beteenden och omvärlden är, desto lättare blir det för individen att hantera den och desto betydelsefullare blir det egna agerandet. Det gäller för barn och ungdomar som för vuxna. Men elever är, liksom pedagoger, fångade i de könsmönster som finns. Elevernas föreställningar om kvinnligt och manligt behöver därför synliggöras och problematiseras. De behöver utmanas!

Här är några exempel från olika skolors arbete:

Vad kan flickor och pojkar?

En klass i år 4 arbetade med jämställdhetstema och det inleddes med att klassen på blädderblock skrev upp ord som de förknippade med begreppen flicka och pojke. Det gav uttryck för ganska schablonartade föreställningar. Därefter visades filmen ”Tur & Retur" som handlar om en pojke och en flicka som byter plats i en familj. Efter filmvisningen togs blädderblocken fram igen för en diskussion om vilka ord som enbart flickor resp pojkar kan göra. Resultatet av diskussionen blev att bara de ord som beskrev själva det biologiska könet ansågs vara unika för respektive kön.

Handledning och information om filmen finns på
Svenska filminstitutets webbplats

I år 7 arbetade klassen med genustemat och gjorde "Indentitetsborgar" i papper. På väggarna i borgen fick de beskriva sig själva utifrån rubrikerna: Meningen med livet, Intressen, Viktiga minnen, Frihet, Normer och Kärlek. När borgarna är färdiga läser pedagogen upp vad som står på väggarna och eleverna får gissa vilket kön borgens ägare har. Deras förväntningar stämmer ofta inte med det rätta svaret. Efter genomgången introducerar pedagogen begreppet genus och ställer det i relation till elevernas identitetsborgar.

Elevarbeten i svenska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reklamanalys i år 4

Vi såg en film om hur media framställer kvinnor och män. Där såg vi hur flickor/kvinnor som utseendefixerade, som alltid ska förbättra och ändra på något. Pojkar/män framställs som tuffa och coola, som ska klara allt med mycket muskler och pengar. I diskussionen i klassen tog barnen upp att de upplevde det konstigt att tjej- och killkläder ska vara uppdelade på olika avdelningar och likaså i leksaksaffärer. Det uppfattades dock lättare för flickor att delta i pojkvärlden än viceversa.

Arbetet gick vidare med att syna leksakskataloger. De funderade över och svarade på frågor om vilka budskap som leksakerna riktade till barnen. Som avslutning skapade barnen egna leksaksaffischer till både flickor och pojkar. På dem stod uppmaningar som: ”Lek med vad du vill!”, ”Varför kan inte pojkar leka med dockor?”

Filmer om media finns bland annat att söka på:
Sveriges Utbildningsradio - www.ur.se

 

Media- och reklamanalyser

Att granska och lära sig genomskåda de köns- och andra schabloner som finns i media, är ett utmärkt sätt att lära vad genus är och något som berör eleverna direkt. Dessa analyser kan ha ett brett spektra och kan integreras i ett flertal ämnen. Det kan vara att räkna antalet bilder på kvinnor och män i dagstidningen till att granska de framställningar av kvinnor, män, invandrare, homosexuella och handikappade som finns i film, på nätet, i musiktexter, tidskrifter, med mera. Det kan handla om att ganska läromedel och faktaböckers beskrivningar och användning av schablonbilder, till exempel att djur oftast beskrivs som heteronormativa.

Tips på arbetssätt finns på - Webbplatsen Allt är Möjligt

 

Genus och jämställdhet

Begreppen genus och jämställdhet kan introduceras för elever i form av temaarbete. Där lär de sig att få ett genusperspektiv och vad som menas med jämställdhet.

Inspirationsmaterial från Myndigheten för skolutveckling

 

Jämställdhets- och likabehandlingsgrupp

Att granska jämställdhets- och likabehandlingsläget på den egna skolan är en bra väg att synliggöra genus. I arbetet med likabehandlingsplaner finns krav på att eleverna delta i arbetet och ett sätt att bidra till det är att engagera elever i jämställdhets- och likabehandlingsgrupper. Deras idéer och tankar om vad som bör åtgärdas är viktiga resurser i att förverkliga en skola utan diskriminering. På en högstadieskola, blev en genuspedagogs intervjuer med några elever en grund för det fortsatta arbetet. Eleverna hade tydliga och konkreta uppfattningar om att lärare behandlade elever efter kön och annan diskriminering som de ansåg pågick på skolan. Deras utsagor behandlades inte som entydiga sanningar, men de blev en grund för dialog och samtal om studieklimat och diskriminering. Det blev en väg att stärka demokratiarbetet på skolan.

 

Sex- och samlevnadsundervisning

Sex- och samlevnadsundervisningen är givetvis ett forum där schablonbilder av hur kvinnor och män ska vara och bete är mycket lämpliga att bearbetas. Vi lever idag i ett samhälle som är starkt sexualiserat, vilket självfallet påverkar unga mycket. Att få möta motbilder till de ideal som media sprider och förstå de ekonomiska intressen som styr media och sexindustrin, ger möjlighet att bli nöjda med sin egen kropp och förstå att dessa ideal inte är verkliga.

Teman kan vara:

  • Självbild och kroppsuppfattning
  • kvinnliga och manliga kroppsideal
  • Samtal och information om sexuella trakasserier, våld och våldtäkt, vart går gränsen?

 

Tjej- och killsamtal

Redan tidigt i skolan kan samtal med utgångspunkt i rådande flick- och pojkkulturer vara ett återkommande inslag. Eleverna kan genom övningar och samtal arbeta med att reflektera över flickor och pojkars roller och den egna självbilden. I arbetet kan elevernas bilder av det traditionella utmanas och bilden av det otraditionella stärkas.

  • Pojkar kan stärkas i att i den egna självbilden inkludera, empati, omsorg och hjälpsamhet
  • Flickor kan stärkas i att i den egna självbilden inkludera djärvhet, mod och styrka.

Jämförelse mellan olika kulturer

Dagens ungdomar har inblick i många olika kulturer, använd det för att belysa hur genus kan se ut i olika kulturer i Sverige eller andra länder. Vad får flickor och pojkar göra? Hur förväntas de vara? Skiljer sig könsrolelrna för gamla och unga? Eleverna kan också intervjua personer för att få fram mer underlag för samtalen. Det kan också handla om synen på sexeull läggning och liknande frågor.

Ni kan ta fram likheter - olikheter, lyfta fram strukturer och titta på mönster. Det är viktigt i ett sådant arbete att lyfta fram de gemensamma patriarkala strukturer som trots allt finns, både i den tradtionellt svenska kulturen och andra kulturer. Jämför gärna med någon av genusteorierna.

Mäns våld mot kvinnor

Mäns misshandel av kvinnor är idag ett hälsoproblem och en fråga där vi alla har ett ansvar att förebygga och motverka. Det finns mycket fakta at ta del av och samtala kring det, kan utmana och få ungdomar att reflektera över sin egen roll.

Kvinnofridsportalen har mycket information och ger uppslag till undervisningsteman: Kvinnofridsportalen

På många orter finns också kvinnojourer och tjejjourer som kan informera om sin verksamhet och sina erfarenheter.

Mål: Att lära både flickor och pojkar hur genus skapas och hur det påverkar vårt beteende

 


 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -