Hoppa till textinnehållet -  - 
Till startsidan - 
Startsida -  | Kontakt -  | Webböversikt -  | English -  | Sök  - 
Startsida -  / Skolledarens roll

Slusskant

Hinder eller möjlighet?

 

 

"Jämställdhetsarbete handlar om att synliggjöra genusordning och makt. Så länge som vi inte är medvetna om hur vår egen organisation styrs av genusordningen, så är det ett hinder för att uppnå jämställdhet."

Genuspedagog

 

 

 

Läroplan för grundskolan

 

 

 -  

"I början av vårt jämställdhetsarbete fanns det ett motstånd och de som sa: "varför ska vi göra problem av något som fungerar bra?" eller "vi har så mycket annat att göra, tiden räcker inte till"

Genuspedagog

Motstånd

Det betydelsefulla ledarskapet

Ledningens stöd i utvecklingsarbete ger legitimitet och stadga åt utvecklingsarbete. Ibland tillsätts jämställdhetsgrupper med intresserade pedagoger för att vara motorer i ett jämställdhetsarbete. Risken är det uppfattas av övriga att det är de som ska driva jämställdhetsfrågorna. De riskerar att bli ett alibi som osynliggör att jämställdhetsarbete är allas ansvar. Om det tillsätts en jämställdhetsgrupp, är det därför viktigt att de har ett tydligt uppdrag, riktat mot hela verksamheten och att ledningen deltar i gruppens arbete.

Skolledningen måste också själva utveckla sin kompetens på området, dels för att kunna hantera de förändringar som blir en följd av arbetet och för att kunna delta i samtalet utifrån ett ledningsperspektiv. Engagerade medarbetare måste känna att ledningen förstår vad de talar om.

Det är också skolledningens uppgift att hitta de sammanhang i verksamhetens organisation, där jämställdhets- och likabehandlingsfrågorna har sin plats och att integrera arbetet i styr- och uppföljningssystemet. Arbetet ska bli synligt i verksamhetens skolplaner, arbetsplaner, likabehandlingsplaner, kvalitetsredovisningar och andra styrdokument. Det innebär också att tydliga mål som kan följas upp, måste finnas.

Motstånd

Den som leder en förändringsprocess, måste vara beredd på motstånd. Det gäller särskilt jämställdhets- och likabehandlingsarbete eftersom det kryper så nära in på människors värderingar och attityder. Man kan lugnt räkna med att det uppstår känslor som måste hanteras.

Några vanliga motståndsreaktioner:


1. Någon annans ansvar

Många anser att de behandlar flickor och pojkar jämställt eller att det finns andra som har större motiv för att arbeta med jämställdhet. Exempel på kommentarer: ”Det är på förskolan allt grundläggs, när de kommer till oss på gymnasiet är det redan försent”, ”Det är föräldrarnas uppfostran som påverkar mest”, ”Det är medierna som styr”, ”Det kommer att lösa sig med tiden, det är en generationsfråga”, ”Varför ska vi på förskolan arbeta med jämställdhet, när det raseras när barnen kommer till skolan?”

2. Ogiltigförklara

Det finns också de som är positiva till jämställdhet, men som inte vill gå till konkret handling. Exempel på kommentarer: ”Ämnet är uttjatat”, ”Jämställdhet är självklart, varför ska vi ägna oss åt självklarheter?”, ”Vi ska inte överdriva, vi gör så gott vi kan”, ”Vi har inte tid!”

3. Förvränga eller avvisa

Jämställdhet kan också förknippas med tvång och begränsningar. ”Nu ska pojkarna inte få leka med bilar längre!”, ”Det finns faktiskt biologiska skillnader som vi inte kan rå på".

4.Osäkerhet

Det finns också ofta en osäkerhet inför förändringar. Som pedagog kan man känna sig kritiserad och fundera på vad det är för fel på mig och vad jag ska ändra på. Arbetet kan verka diffust och det kan vara svårt att se vad arbetet kommer att leda till. Det är inte heller ovanligt att stöta på en projekttrötthet. Jämställdhet ses som ytterligare en fråga som ska klämmas in i tidschemat.

Motstånd under arbetets gång kan ses som en positiv tillgång i ett förändringsarbete. Det är ett kvitto på att en förändring är på gång i organisationen. Får man inget motstånd är man en dålig förändrare. Motståndet kan bli en nyckel till vad som verkligen behöver förändras i organisation.

Motstrategier

Ledningens viktigaste uppgift är att förtydliga att jämställdhet och likabehandlingsarbete är allas ansvar i skolan, inte bara pedagogernas, utan all personals ansvar. Det är en värdegrundsfråga och en demokratifråga, som ingen kommer undan. Att förankra och skapa förståelse innan arbetet startar, är därför en mycket viktig uppgift för ledningen.

Men det går heller inte att invänta konsensus. Det finns alltid några medarbetare som engagerar sig snabbare och går före och några som tycker de redan har fullt upp. För att få igång ett arbete kan man inte invänta allas ja, då riskerar man att arbetet aldrig kommer igång. Att arbeta med jämställdhet och likabehandling är inte något vi väljer, utan ett uppdrag vi måste utföra.

Ledningens uppgift är också att identifiera hinder för arbetet och att lotsa medarbetarna förbi dessa, samt hjälpa motståndarna till förståelse. Sätt upp mål för och håll fast vid dem.

Det är också viktigt att skapa en insikt om att arbetet för jämställdhet och likabehandling aldrig blir klart. Det är ett ständigt återkommande arbete, som hela tiden måste göra idag!

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -