Hoppa till textinnehållet -  - 
Till startsidan - 
Startsida -  | Kontakt -  | Webböversikt -  | English -  | Sök  - 
Startsida -  / Skolledarens roll

Fyrtorn

Visar vägen?

 

 -  

"Det är viktigt att förstå att jämställdhetsarbete är en process, som tar tid. Och den tar egentligen aldrig slut, det blir bara mindre intensivt och omskakande efter ett tag."

Förskollärare

Skolutveckling

Lärande i vardagen

Att arbeta med jämställdhet och likabehandling i förskola och skola, är att arbeta med skolutveckling. Skolutveckling definieras ofta som lärande i vardagen och att utveckla en lärande organisation. Kunskapsbildning och lärandet utgår från vardagssituationer. Det handlar om att upptäcka mönster i vardagens variationer, att sedan benämna mönstren på ett sätt som skapar mening, försöka förstå varför mönstret ser ut som det gör, samt förändra det som behöver förändras.

Denna kunskapsbildning sker i dialog mellan kollegor. Forskning har visat att pedagogernas undervisningsmönster och föreställningar om sin egen verksamhet, utvecklas i hög grad i samtal med kollegor och i mötet med deras erfarenheter. Men det finns också en fälla i erfarenhetslärande och det är att vi har en tendens att framför allt lägga märke till det som överensstämmer med det vi redan tror och vet. Reflektionerna måste därför utmanas och problematiseras för att kunna leda till utveckling av verksamheten. Bäst sker det med stöd av skolforskning och vetenskaplig teori på området.

Ett processarbete

De arbetsmetoder och erfarenheter som beskrivs på denna webbplats har lärande i den egna vardagen med stöd av genusteori, som utgångspunkt. Jämställdhet och likabehandling är vida begrepp som kan appliceras på många områden i vårt samhälle. En nyckel till framgång för ett jämställdhets- och likabehandlingsarbete är därför att direkt knyta det till den egna praktiken för att det ska bli konkret och ge fokus på hanterbara frågor. Då ökar också motivationen. Många pedagoger kan vara skeptiska till jämställdhetsarbete, men ett konkret arbete ger förståelse för vad det hela handlar om.

Det innebär att arbetet sker i form av en process. Det innebär många utmaningar. Till skillnad från traditionell kompetensutveckling går det inte att läsa sig till svaren och frågarna får man också ställa själv. Även om utbildning bör vara en del av arbetet – till exempel föreläsningar och litteraturstudier – går det inte att läsa sig till en mall eller färdiga svar hur likabehandlingsarbetet ska gå till. Varje förskola och skola måste hitta sin egen väg och sitt eget arbetssätt.

Några tips för en lyckad process:

 

Avsätt tillräckligt med tid

Tid behövs för dialog och samtal, men också för att uppnå insikt och resultat. Den tar lång tid att bryta gamla mönster! Det kan beskrivas som ett lågintensivt arbete under utsträckt tid. Erfarenheten säger att regelbundna samtal 4-5 tillfällen per termin, under 3-4 terminer, ger tid för reflektion som kan förankras i den egna vardagen.

Sätt mål för arbetet

Ibland kan målen vara klara redan vid arbetets start, annars kan kartläggningsarbetet i arbetslagen synliggöra de behov som finns i verksamheten och utifrån dem kan mål formuleras för processens mål.

Ställ tydliga krav och följ upp

I en process måste det finnas avstämningspunkter där arbetslagen redovisar hur långt de kommit i sitt arbete, vilka insikter de har fått och samtal om hur processen ska gå vidare. Risken är annars att både tempo och intresset sjunker.

Vid behov externt stöd

Om inte tillräcklig kompetens finns i verksamheten, tveka inte att stärka processen genom att engagera extern stöd i arbetet. Det kan vara föreläsare som ger olika syn på frågan, genuspedagoger som bidrar med genusteori och metodkunskap, handledare för stöd i samtalsprocessen, nätverkskontakter för erfarenhetsutbyte, med mera.

Genuspedagoger

Genuspedagoger är pedagoger i förskola och skola, med utbildning i genusteori och metoder för jämställdhets- och likabehandlingsarbete. Utbildningen har gett pedagogerna kunskap om centrala begrepp och teorier, genus betydelse för organisering av lärande, föreställningar om kön i språk, läromedel och media samt pedagogiskt förändringsarbete. Utbildning av genuspedagoger pågick under 2003-2006. Syftet är att genuspedagogerna ska kunna arbeta som resurspersoner i det lokala utvecklingsarbetet kring jämställdhet i förskola och skola.

En genuspedagog är därför ett mycket bra stöd i arbetet. Finns det ingen genuspedagog i kommunen, kanske ni kan samverka med en grannkommun som har en genuspedagog?

Utbildningar i genusfrågor

Många högskolor och univerisitet har idag kortare kurser i genus kopplade till pedagogik och utbildning. Under 2008 och 2009 finansierade Skolverket flera sådana kurser runt om i landet. Ett tips är att höra med en näraliggande högskola för mer information om vilka möjligeheter det finns för pedagoger att stärka sin kunskap om genus och utibilningsfrågor.


 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -