-
Jämställdhet i Sverige
Är Sverige ett jämställt land?
Hur ser det ut i Sverige, lever kvinnor och män under jämställda villkor?
Jämställdhetsarbetet har hittills mest handlat om att förbättra kvinnors villkor i samhället. Under 1900-talet har kvinnor fått tillträde till alltfler manligt dominerade områden i samhället. En milstolpe var beslutet om rösträtt för kvinnor 1921.
Jämställdhet har varit ett politikområde i Sverige sedan mitten av 60-talet. Arbetsmarknadens ökade behov av arbetskraft gjorde att kvinnornas andel av arbetskraften ökade kraftigt. Under 70-talet genomfördes en rad reformer för att möjliggöra kvinnors förvävsarbete, till exempel särbeskattning, utbyggnad av barn- och äldreomsorgen och föräldraförsäkring.
1980 kom lag om jämställdhet i arbetslivet, 1988 lag om våld mot kvinnor och 1999 lag om förbund mot köp av sexuella tjänster.
Från att nästan enbart ha handlat om kvinnor och kvinnors villkor, har jämställdhetsarbetet under det senaste decenniet, alltmer kommit att också fokusera på män och mansrollen. Kvinnors möjligheter har ökat i vårt samhälle och synen på kvinnor har förändrats som en följd av jämställdhetsarbetet, men synen på männen och deras roller har ändrats mycket lite.
Jämställdhet idag
Den senaste utredningen om jämställdhet i Sverige;
"Makt att forma samhället och sitt eget liv" (SOU 2005:66) ger denna bild av hur långt jämställdheten har kommit på olika områden:
Makt och inflytande
Fördelningen av makt och inflytande mellan kvinnor och män ser olika ut i olika delar av samhället. Jämnast är könsfördelningen inom politiken. I riksdagen är andelen kvinnor 47% och män 53%. I övriga samhällssektorer, t.ex. vetenskap, massmedier, kyrka och näringsliv, är andelen kvinnor lägre. På ledande nivåer inom både offentlig sektor och i näringslivet, finns det fortfarande en mansdominans. Chefer är fortfarande i stor utsträckning män i Sverige.
Utbildning
Utbildning på universitet och högskola har historiskt sett varit manliga bastioner. För några decennier sedan diskuterades kvinnors lägre utbildningsnivå som ett hinder för jämställdhet. Så är det inte idag. Under slutet av 1990-talet har andelen kvinnor som studerar på högskole- och universitetsnivå gått om andelen män och kvinnor är idag i majoritet. Det gäller dock inte tekniska utbildningar, vilka fortfarande domineras av män.
Flickor har idag bättre betyg än pojkar, vilket är en förklaring till deras dominans på högskoleutbildningar. För några decennier sedan var det tvärtom, pojkar hade bättre betyg än flickor. Det ansågs då naturligt och inget konstigt.
Ekonomisk jämställdhet
Både kvinnor och män arbetar idag i nästan lika hög grad, ca 80% av kvinnorna och 86% av männen (SCB 2005), men män har fortfarande högre lön än kvinnor. Under slutet av 90-talet ökade antalet sjukskrivna kraftigt och det var främst kvinnor som stod för den ökningen. Idag står kvinnor för cirka två tredjedelar av alla sjukskrivningsdagar.
Arbetsmarknad och arbetsliv
I Sverige är arbetsmarknaden till stor del könsuppdelad. Kvinnor och män återfinns inom olika sektorer, branscher, yrken och befattningar. Kvinnor dominerar inom offentlig sektor och män inom privat näringsliv.
Män och kvinnor arbetar också olika mycket. Det är nästan bara kvinnor som arbetar deltid, ytterst få män.
Omsorgs- och hemarbete
Det är fortfarande kvinnorna som gör det mesta av det obetalda hemarbetet. Hur mycket tid som medlemmarna i hushållet lägger ner på hemarbete, varierar under olika faser i livet, beroende på familjesituation. Men den variationen i tidsanvändning är avsevärt större för kvinnor än för män. Mäns uttag av föräldraledighet har ökat under 1990-talet och om fattar idag ca 20% av uttagna föräldrapenningdagar. Vad gäller vården av de äldre har antalet institutionsplatser och tillgången på hemtjänst minskat, parallellt med en ökning av antalet äldre. Därmed har behovet av omsorg från familjen ökat och det är de kvinnliga anhöriga som har ökat sitt omsorgsarbete.
Mäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor har sedan början av 1990-talet varit en uppmärksammad politisk fråga och lagstiftningen på området har genomgått stora förändringar. 1999 infördes en lag om kvinnofridskränkning och köp av sexuella tjänster förbjöds. Undersökningar visar dock att våld mot kvinnor ökar och trots att antalet anmälningar till polisen ökar, är mörkertalet fortfarande stort.
Jämställdhetspolitik i Sverige
Riksdagen fastställer mål för arbetet med jämställdhet och efter det att utredningen ”Makt att forma samhället och sitt eget liv”, presenterade hur långt jämställdhetsarbetet har kommit i Sverige, beslöt riksdagen 2006 om nya mål för jämställdhetspolitiken.
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha
- Samma makt att forma samhället och sina egna liv.
En förutsättning för att kunna uppnå detta är att kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden.
Under det övergripande målet finns fyra inriktningar:
- Jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
- Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
- Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
- Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Tillbaka
Skriv ut